Trots att det är så himla mycket att göra hela tiden så känner jag mig så himla glad. Jag har kul. Det är som att livet har blivit lite lättare att leva. Och ibland händer oväntade saker som gör en helt överlycklig! Som igår kväll när jag hörde rykten om att Josephine har kommit hem igen. Så jag var tvungen att ringa hennes gamla svenska mobilnummer och blev klickad på tredje signalen. Hon är hemma! Fick träffa henne idag efter skolan. Jag har saknat henne.
Och idag fick jag ett sms från en av mina nollan. Han skrev "Marie jag hade seriöst inte klarat min första tid på Chalmers utan dig! Tack :-)". Hur fint är inte det? Det känns så värt att vara phadder och ha Fote och plugga och klara sina omtentor och umgås med härligt folk. Det behöver inte bli en deppig höst i år!
You are the best thing - Ray LaMontagne
Nollrocken 6/9-10
0 Comments:
Skicka en kommentar